S/Y Nordic Lady



	19 mars 2014 La Paz, huvudort för delstaten Baja California Sur, är en lugn, charmig stad med ca 275000 invånare. Devisen för delstaten är ”Paradis mellan två hav”. Här har vi träffat på gamla bekanta, bl.a. David och Nancy från Australien. Tillsammans med dem har man aldrig tråkigt, skratten ekar mellan bergen. På den vackra strandpromenaden är det ganska folktomt dagtid men kvällstid vimlar det av folk, då verkar alla gå man ur huse Det är en kaklad gångväg omgiven av palmer på ena sidan och

	på andra sidan ser man alla båtar som ligger för ankar i viken.
Distans: 3,5 nm Tid: 45 min. Marina Palmira, Baja California Sur	1 april 2014 Vi måste resa ut ur Mexiko för att förnya våra visum. Slår två flugor i en smäll, flyger till Los Angeles och passar på att träffa vänner i Kalifornien och Nevada. Under tiden ligger båten tryggt i marinan. 10 april 2014 Efter att ha varit hos våra vänner Cary och Mo i Pacific Palisades, åker vi till Burbank för att hälsa på Sonia med familj. Därifrån åker vi och Sonia till Las Vegas, för att träffa vår gemensamma vän Maria. På vägen tillbaka stannade vi till i Primm och gick in på Whiskey Pete´s Hotel & Casino för att äta lunch. I foaje´n står bilen som Bonnie & Clyde dödades i.

	Två unga mytomspunna kriminella i början på 1930-talet. 14 april 2014 Åker till Cambria, en pittoresk by vid havet, som ligger mellan San Franciso och Los Angeles. Under tiden som vi bodde där hos Marianne, besökte vi Hearst Castle som ligger alldeles i närheten. En privatbostad som tidningsmagnaten Randolph Hearst lät bygga högst upp i de otillgängliga bergen. Han var konstsamlare och hela slottet är inrett med konstföremål och antikviteter, vilka han köpt runt om i Europa.

	Många av dåtidens celebriteter var inbjudna till fester på slottet, bl.a. Greta Garbo, Winston Churchill, Charlie Chaplin m.fl. Därefter åkte vi för att titta på nordliga sjöelefanter, kallas också elefantsäl. Namnet kommer från hannarnas snabelliknade nos, som kan blåsas upp. Norr om San Simeon finns en koloni av dessa bjässar. Dom är mycket stora och

	hannarna som är avsevärt större än honorna, kan väga upp till 4 ton. 17 april 2014 Åker till Solana Beach och hälsar på hos Karin och Gary. När man tittar ut mot havet tänker man på, att där vi kom seglande en gång på väg till San Diego. 21 april 2014 Besöker Kristinas arbetsplats där hon arbetar med den animerade serien The Simpsons. Träffade hennes arbetskamrater som visade och berättade om arbetsmetoderna fram till det slutliga resultatet. Det var mycket intressant och givande. Åker tillbaka till Cary, Mo och deras härliga hund Diesel. Innan vi ska åka tillbaka till Mexiko, blir vi också med hund. Jag hade uttryckt önskan om att skaffa hund igen och en dag kom Mo hem med en hund till mig.

	Hennes namn är Mary. Det har varit så roligt och härligt att träffa alla vänner igen, men nu är det dags att återvända till båtlivet.
Distans: 3,5 nm Tid: 45 min. Bahia La Paz, Baja California Sur	1 maj 2014 Tillbaka på ankringsplatsen i Bahia La Paz och alla delfiner.

	Några kommer nära jollen, så att man kan klappa dem.
	Vi har också fått besök av natthägern med sin vackra fjäderskrud.

	Som synes, så tyckte den nog också att det var i varmaste laget, +35 gr. Varje morgon och kväll kommer husse med sina tre hundar och tar en tur på brädan

	och emellanåt tar dom sig ett dopp och simmar.
	15 maj 2014 Nu gör vi ett uppehåll och återkommer i november.
	6 november 2014 Sista kvällspromenaden på Malecon och vi tittade på den nya bronsstatyn,

	en bland många andra på strandpromenaden. 7 november 2014 Med siktet inställt på Mazatlan lättar vi ankar och går till kaj för att bunkra diesel och vatten. Vi har upplevt mycket under vår seglats, men här i La Paz fick vi uppleva något mycket ovanligt att orkaner tar sig till halvön Baja California, övervägande och dom är många under en säsong, tar vanligtvis vägen ut till havs. Orkanen Odile tog vägen över Baja California: kategori 4, vindhastighet 60 m/s, högsta uppmätta vindstyrka i marinan 140 mph, lägsta trycket 918 mbar.

	Odile är den kraftigaste orkanen som dragit in över Baja California Sur, förutom orkanen Olivia 1967. På ett tidigt stadium informerades samtliga invånare och besökare om orkanen och

	hur man på bästa sätt skulle förbereda sig. Vid den tidpunkten låg vår båt i Marina La Paz sedan en tid tillbaka och vi hade tagit in på ett hotell. Vi förberedde oss genom att montera ner Sunaimern/ solcellspanelen, ta ner förseglet, sittbrunnskapellet och bära ner det i båten + allt övrigt löst på däcket, sedan var det bara att avvakta. Känslan på kvällen inför ovädret var anspänning och frågan man ställde sig: hur kommer det att se ut i morgon bitti? Marina La Paz ska ha en eloge för sitt agerande innan och under ovädret. Personalen flyttade båtar till de mest skyddade platserna, tömde de yttersta pontonerna och säkrade båtar, vars ägare inte var på plats, med extra tampar m.m. Hamnpersonal fanns på plats under hela natten för att övervaka marinan. Janne valde att vara kvar i marinan tillsammans med övriga skeppare men jag gick tillbaka till hotellet. Senare på söndagskvällen ökade vinden hastigt och i samband med det kom regnet och inte vilket regn som helst.

	Enligt uppgift föll det mellan 300 till 450 mm regn under natten. Stod utanför vårt rum, iakttog och följde orkanens utveckling.

	Plötsligt exploderade ett ställverk i närheten och elen försvann men kom strax tillbaka. När ställverket exploderat för tredje gången försvann elen för gott. Under natten hörde man endast det öronbedövande, vinandet ljudet av orkanen och när jag vid ett tillfälle gick ur sängen fick jag vada i vatten, slagregnet hade trängt igenom väggen (Leca murblock). En tanke slog mig, vad gör jag om fönsterrutorna går, vilka inte var tejpade. Om ifall att det skulle hända, blev min plan att sätta mig i badrummet, inga fönster och hög tröskel mellan rummen. Att gå ut var inte att tänka på. Nu hände inte detta, däremot upptäckte jag på morgonen att ett mycket stort plåttak som var fastsatt under fönsterna och över grannens bakgård hade blåst ner. Det måste ha varit ett väldigt brak, men jag hade inte hört ett ljud av detta i den vinande vinden. I marinan samma upplevelse + att det inte gick att se handen framför sig för den intensiva nederbörden och hamnpersonalen kunde bara förflytta sig krypandes på bryggorna. Båten lutade mer än 30 gr. och emellanåt kom det vatten på däcket. Orkanen nådde sin kulmen tidigt på måndagsmorgonen och Janne kom helskinnad tillbaka till hotellet. Till min lättnad kunde han berätta att så gott som alla båtar i marinan, inklusive Ladyn, klarat sig utan några skador. En båt med mastbrott, visade sig senare att trämasten var rutten. Några fick skador på inredningen, kapell m.m. Efter nattens härjning var allt utslaget, el, kommunikation, vatten och allt övrigt i samband med det. Den underbara personalen på Hotell Posada Luna Sol ska också ha en eloge. Det fanns en liten brunn med vatten på gården, inte drickbart men perfekt till att spola toaletterna med. Redan på morgonen hade personalen burit upp vatten i papperskorgar och strax efter “trollade” dom fram vatten i femlitersförpackningar till att dricka och tvätta sig i. Lyset fixade vi själva med en ficklampa. Vi kan varmt rekommendera detta lilla hotell med den underbara personalen, den läckra interiören och den hjärtliga atmosfären. Efter att ha vilat gick vi ner till marinan och

	vad som möttes oss, då det ljusnat, var förskräckligt att se. Utanför marinan på ankringsplatsen, där det kvällen innan legat 27 båtar fanns nu bara 3 båtar.

	De övriga båtarna låg uppspolade på landtungan El Magote mittemot och tre var sjunkna

	Tre seglare omkom ute på ankringsplatsen. En av våra grannar på ankringsplatsen var skepparen ombord på Aspara. Han befann sig vid tillfället på Hawaii, ombord på en annan båt,

	när hans båt hamnade på landtungan med en annan båt ovanpå. När vi gick ut på sta´n såg det ut så här överallt och


	grannar hjälptes åt att röja runt husen och på gatorna. Det finns flera marinor i La Paz och bredvid en av dem finns en uppläggningsplats och den såg ut som om man spritt ut plockepinn.

	Vi var grannar med s/v Marlena tidigare i Marina Palmira och ombord fanns ett ungt, trevligt par som vi lärde känna. Dom behövde en inkomst för att kunna fortsätta sin seglats, så dom tog anställning på en båt i Karibien och la upp sin båten på uppläggningsplatsen. Dom tog det säkra före det osäkra, så visar det sig vara tvärtom vid detta tillfälle. Medlemmar i Club Cruceros, La Paz gjorde en fantastisk insats, samlade in medel och hjälpte nödställda med mat och husrum m.m. m.m. Organiserade för att dra loss båtarna som hamnat på land, alla medlemmar som kunde ställde upp och en av dem var Janne.

	De flesta båtar gick att dra loss med förenade krafter och med hänsyn till tidvatten och fullmåne. Den populära turistorten Cabo San Lucas, längst söderut, drabbades hårt. Innan dess hade man evakuerat hotellgästerna till säkrare utrymmen och

	det var nödvändigt som synes. Den internationella flygplatsen Los Cabos, som vi har flugit ifrån, förstördes och


	30000 turister blev strandsatta. Dom flögs senare ut med militärplan. Myndigheterna agerade snabbt, skickade 1500 elektriker från fastlandet till Baja California för att reparera alla nerblåsta elstolpar/ledningar, militären flög in vatten och

	marinen skeppade mat och andra förnödenheter. Militär sattes också in för att tillsammans med invånarna, rensa gator och torg. Efter en vecka hade vi el, kommunikation, rena gator och inom två veckor rinnande rent vatten. Otroligt bra jobbat! I detta sammanhang har vi inte glömt alla invånare som drabbades och som hade mycket att berätta. Vi har enbart beskrivit vår upplevelse inifrån ett litet seglarsamhälle. Mexikos nationaldag den 16 september blåste bort i La Paz och på andra platser. På fredagen innan började man att förbereda sig för nationaldagen genom att dekorera gator och torg, bygga scener m.m. men av det blev det intet.
Distans: 9 nm Tid: 1,5 tim. Bahia Falsa, Baja California Sur	Checkar ut och beger oss till den första ankringsviken efter La Paz.
Distans: 49 nm Tid: 10,5 tim Ensenada de los Muertos, Baja California Sur	8 november 2014 Uppe med tuppen och seglar söderut till nästa ankringsvik.
	10 november 2014 Fastlandet nästa! Hasta luego Baja California! Under natten ser vi på plottern att vi fått sällskap av en segelbåt som kommer söderifrån. När vi närmar oss Mazatlan ser vi att segelbåten inte gör någon fart utan snurrar runt föröver. Då undrar man om dom fått något problem. Efter ett tag fortsätter dom seglatsen. När vi anländer till samma position förstår vi att orsaken till stoppet var några fiskare. Fiskarna viftar och pekar än hit än dit när vi närmar oss, så vi sänker naturligtvis också farten. Förstår inte deras viftningar, ska vi styra dit dom pekar eller har dom nät där (inga nät syntes)? När vi ändrar kurs, viftar dom åt ett annat håll, då ändra vi kurs igen och dom viftar och så håller det på ett tag! Till slut tröttnar vi på dom och seglar förbi på behörigt avstånd. Kanske det var ett practical joke och att dom tycker att det är kul att få snurr på besökande segelbåtar.
Distans: 199 nm Tid: 52 tim. Mazatlan, Sinaloa	12 november 2014 Mazatlan hamn är stor och mycket trafikerad dygnet runt av alla sorters flytetyg, stora som små. Hamninloppet är mycket smalt och man måste få tillstånd av hamnkaptenen att anlöpa, innan man närmar sig inloppet. Utifrån kan man inte se om något stort fartyg närmar sig. Efter att vi fått tillstånd, ankrar vi i viken utanför Club Nautico och bakom s/v Dream Catcher,

	vars dröm tydligen kraschade här. Alldeles i närheten ligger fartyget Cuauhtemoc, flottans träningsfartyg för officerare och kadetter. Hon är döpt efter aztekrikets sista ledare. Fartyget har vunnit Tall Ship´s Race två gånger.

	Alla matroserna stod i givakt uppe i riggen när dom lämnade hamnen, en så kallad manna rå. Imponerande syn. Sist vi såg fartyget var i Cartagena, Colombia 2010. Efter lämnade ett fiskefartyg hamnen för ge sig ut och fånga tonfisk.

	Ankringplatsen ligger på gångavstånd till gamla sta´n och den är genuin och mysig med många vackra hus. Mazatlan betyder land med rådjur. 17 november 2014 Anropar hamnkaptenen och får klartecken att lämna hamnen.
Distans: 160 nm Tid: 34 tim. Punta de Mita, Nayarit	18 november 2014 Vid solnedgången seglar vi in i Banderas Bay och beslutar att övernatta i den första viken. En brorson till Hernando Cortez, erövraren Francisco Cortez de San Buenaventura seglade in i viken och utmanades av stamgrupper. Det sägs att grupperna från dalen bar färgglada flaggor, vilket gav upphov till namnen, Valle de Banderas (flaggdalen) och Bahia de Banderas (flaggviken).
Distans: 18,5 nm Tid: 4 tim. Puerto Vallarta, Jalisco	19 november 2014 En kort seglats till marinan i Puerto Vallarta. Nu har vi tillgång till sötvatten så att vi kan tvätta och skrubba.

	Puerto Vallarta var en blomstrande mexikansk by innan den blev ett internationellt turistmål. Turismen blev en viktig ekonomisk verksamhet tack vare klimatet, tropiska stränderna och dess kulturhistoria.
Distans: 10,6 nm Tid: 2,5 tim. La Cruz de Huanacaxtle, Nayarit	29 november 2014 Seglar till La Cruz de Huanacaxtle och lägger oss i ankarviken. Har varit i kontakt med Mike på PV Sailing, som har sin verkstad här, för en inspektion av riggen.